Copyright
Nya regler och avgifter för rätt till privatkopiering
Riksdagen har beslutat om nya, striktare regler för privatkopiering från juli 2005. Samtidigt kommer nya, potentiellt högre avgifter. Ett avtal om delvis reviderade avgifter från 2006 har träffats mellan marknadens parter.
Privatkopiering är lagligt och ger upphovsmännen kompensation
Sedan många år finns det i Sverige lagar, som ger privatpersoner viss rätt att kopiera musik, filmer osv för eget bruk, så kallad privatkopiering. Denna lagliga verksamhet ska noga skiljas från piratkopiering, då någon utan tillåtelse av upphovsmännen gör olagliga kopior för t ex försäljning.
Upphovsmännen har övertygat staten om att de ska kompenseras för den lagliga privatkopieringen. Därför finns en lag om så kallad kassettavgift. Den innebär att det sedan många år i priset för bland annat alla kassetter, CD-R och DVD-R ingår en avgift som tillfaller konstnärerna. Alla slags inspelnings-media, som konsumenter normalt använder för privatkopiering har avgifter. Totalt fick konstnärerna 2004 omkring 80 miljoner. Detta är inte en skatt, utan en avgift som staten gett upphovsmännens samarbetsorganisation CopySwede rätt att inkassera och som vidarebefordras till vissa upphovs-män. Alla som privatkopierar på i Sverige inköpta media gör alltså rätt för sig på det sätt staten reglerat.
Liknande avgifter finns i många andra länder, men långt ifrån i alla: t ex Storbritannien och Norge har inga avgifter.
Nya EU-regler
På grund av ett EU-direktiv har nu de svenska reglerna i upphovsrättslagen modifieras från juli 2005. EU kräver vissa lagregler, som är rätt lika de som redan funnits i Sverige. Därför är dessa ändringar inte stora.
Sverige kräver att privatkopiering sker från lovlig förlaga….
Samtidigt med dessa ändringar gör riksdagen även (utan tvång från EU) inskränkningar i rätten att privatkopiera. Den tidigare svenska lagen ger inget entydigt svar på frågan om det är tillåtet att göra privata kopior från filer (t ex musik i MP3 format) som man hittar på Internet. Den nya lagen blir helt klar: privatpersoner får bara kopiera från en lovlig förlaga, ett original man har laglig tillgång till. De allra flesta MP3-filerna och biofilmerna på Internet finns där mot upphovsmännens önskan och är därmed inte lovliga. Kopierar man dem blir man i framtiden pirat.
… borde ge lägre avgifter
Men dagens kopiering av t ex musik på CD-R sker till ungefär hälften i MP3 format som rimligen hämtats från nätet, enlig en undersökning som CopySwede lät göra för några år sedan; dessa blir under den nya lagen inte privat- utan piratkopiering, som ska beivras.
Därmed halveras enligt IMI:s uppfattning den lagliga privatkopiering på CD-R som ska kompenseras med avgifterna till CopySwede. Rimligen borde enligt IMI denna drastiska minskning av den kompenseringsberättigade privat-kopieringen leda till en minskad ersättning till upphovsmännen.
Sverige beslutar om högre avgifter…
Förvånande nog föreskriver inte EU några gemensamma avgifter för hela EU, utan dessa får varje land bestämma själv.
Svenska riksdagen har i den nya lagen från juli 2005 valt att höja den etablerade avgiften på analoga media (ljud- och videokassetter) med 25% och införa ett nytt sätt att beräkna avgifter på digitala media såsom inspelningsbara CD- och DVD-skivor.
Den potentiella avgiften på en DVD-RW kan bli 25:- för konsument; på engångsskivan DVD-R 15:-. En CD-RW kan få över 3:- i avgift.
…som ska jämkas
Även riksdagen inser att de enorma avgifter som lagförslaget innebär i många fall skulle leda till både smuggling och privatimport, precis som på t ex starksprit. Dessutom kan du som privatperson helt lagligt köpa dina skivor per Internet från något land i Europa som har låga avgifter, t ex Norge som inte har någon avgift alls.
Därför finns i lagförslaget en plikt till jämkning (nedsättning) efter förhandlingar mellan konstnärernas organisation CopySwede och t ex leverantörernas organisation IMI. Jämkningen ska ske av flera skäl:
- ersättningen blir för hög i förhållande till produktens pris leder
till smuggling, och laglig privatimport)
- produkten används för annat än privat verkkopiering, t ex inspelning av
privata filmer eller stillbilder eller dataprogram
- produkten används typiskt för kopiering av olovlig förlaga t ex via
nedladdning
- ”upphovsmännen på annat sätt kompenseras” t ex via laglig nedladdning
mot avgift som innefattar ersättning för privatkopiering
Alla dessa skäl ska enligt lagen vägas samman i en generell jämkning av avgiften per produkttyp som i praktiken gäller för alla produkter som säljs i Sverige.
(Det finns undantag i lagen dels för produkter som används av funktions-hindrade, dels produkter som används yrkesmässigt, t ex för att kommer-siellt mångfaldiga dataprogram. Dessa slipper avgift efter ansökan hos CopySwede.)
Överenskommelse om jämkning
Efter utförliga diskussioner har IMI och CopySwede kommit fram till följande att gälla från 2006:
Den lagstadgade ersättningen jämkas så att det inte blir någon höjning av ersättningsnivåerna för engångsskivorna DVD-R och CD-R. Ersättningen till CopySwede blir liksom tidigare 3,25 kronor för 4,7 GB DVD-R och 1 krona för CD-R-skivor. För konsumenter tillkommer i praktiken som alltid moms, dvs 4,06 resp 1,25.
Dock höjs ersättningen för återinspelningsbara skivor i den proportion lagen föreskriver. För en DVD-RW blir ersättningen 5,20 kronor och för en CD-RW blir ersättningen 1,60 kronor, med moms för konsument 6,50 resp 2,00.
För analoga media har redan tidigare genomförts den 25% höjning den nya lagen anger. Detta innebär t ex att avgiften för en E240 videokassett är 6,00, dvs med moms 7,50 och en C90 audiokassett 2,25 eller 2,81 med moms.
Avgift på vissa apparater
Lagen är så konstruerad att avgift även utgår på apparater med fast minne, som är lämpade för inspelning av privatkopior. Exempel är MP-3 spelare och videoapparater med hårddisk. Dataprodukter är undantagna.
Dessa produkter ligger utanför IMI:s verksamhetsområde. För med informa-tion se t ex www.elektronikbranschen.se.
Ytterligare frågor och svar
F: Både de gamla och de nya avgifterna drabbar ju alla användare, även de konsumenter som inte själva kopierar musik, film osv. Är det rättvist?
S: Detta är en rimlig invändning. Staten har dock bestämt att den generella avgiften är den minst betungande lösningen på problemet att ingen vid inköpstillfället i butik kan avgöra hur ett inspelningsmedium kommer att användas. Många skulle i en valsituation köpa den billigare avgiftsfria varianten.
Vidare menar man att så länge avgifterna är små, någon eller några kronor per exemplar, är orättvisan uthärdlig.
Men vad händer om avgiften på en DVD-RW blir 25 kronor?
F: Finns det inte bättre sätt att ta betalt efter verklig kopiering, inte bara schabloner?
S: Framför allt den nya digitala världen ger i princip stora möjligheter att ta betalt direkt per kopiering eller nedladdning. Allvarligt menade försök att skapa sådana tjänster börjar nu dyka upp även i Sverige.
IMI ser detta som mycket bra framtida lösningar, som vartefter de införs enligt det nya lagförslaget ska leda till minskade generella avgifter.
F: Kan avgifterna höjas utan att konsument märker av det – t ex ”betalas av leverantör”?
S: Naturligtvis inte. Leverantör har ingen annan intäktskälla än priset till konsument. Nettomarginalerna är små – i bästa fall några %. Att fånga upp avgifter som är större än nettopriset är uppenbart omöjligt.